Måndag!

Solen har lyst hela dagen, helt underbart. Fräknarna har poppat upp efter vinterns ide.

Idag ringde jag Rmc och vi bestämde att jag skulle börja med primolut nor den 2 maj. Då borde vi hinna innan de tar semester stängt. Det känns mycket bra eftersom jag också kommer ha semester då och slipper stressa. Efter förra omgången jobbade jag otroligt mycket och det var nog inte så bra alls.

Det ska bli skönt att komma igång igen känner jag idag.

I går kollade jag på en helt fantastiskt film, Black swan!! Har ni inte sett den så GÖR DET!

Annars har det inte hänt speciellt mycket.

Idag har livet känts skönt. Bra när de känslorna poppar upp då och då. Det är väl det som gör att man orkar med hela den här karusellen.

Tack snälla...

Tack för era komentarer!! Det är så skönt (men hemskt) att veta att det är så många som har samma problem, känslor och tankar som vi har!

Tack för peppen! Idag är det mycket bättre. Det är helt sjukt igentligen vad alla känslor spökar hela tiden. upp och ner, upp och ner.

Ikväll kommer en kompis över och dricker vin, mysigt.

Hoppas att ni alla har en skön lördags kväll!!

kram Sandy

Pust!

Ja jag vet knappt vad jag ska skriva, jag är så less på allt!!!

Jag har mycket att vara glad för igentligen, på jobbet är det stora försändringar på gång och vi ska snart ut och resa mitt hjärta och jag.

Men ändå så känns allt tomt, jag är trött på hela min situation ibland. jag är arg för att det här händer mig och min sambo! Vi förtjänar fan inte att ha det så här svårt.

Jag bor väligt långt i från min familj och känner att jag bara vill leta hus nära dom nu. Jag vill flytta hem (inte hem hem men till staden jag kommer ifrån). Där känner folk mig precis som jag är, gör folket det här??? ibland känns det inte så.

Vi har bott i den här staden i 4 år. Ibland känner jag mig som en utomjording här, igen som vet vem jag igentligen är eller hur jag känner.

Jag känner mig så otroligt ensam i ett rum fullt av människor!

Akupunktur för 2a gången.

Jga har på akupunktur i går igen, denna gången var det inte lika läskigt då jag visste lite vad hon skulle sätta nålarna osv.

Jag känner mig glad när jag går därifrån, kan detvara nålarna som gör det eller är det bara inbillning? jag tror sten hårt på det första.

Jag ska ta tempen varje dag för att vi ska få koll på min mens cykel, den är helt galen (det visste vi ju dock redan), man ska ha ganska jämn temp innan ägglossning men min är upp och ner varje dag.

Men Johanna min akupunktör tycker att vi borde få ordning på detta rätt så lätt! Skönt!

När vi fått ordning på det ska jag kontakta Linköping igen för ett nytt försök. Jag är ganska rädd för det ändå.

Nästa gång bara måste det fungera!!!!

Jag blir så glad när jag läser flera andra bloggar där tjejer plussar!! man blir väldigt glad för eran skull!!

Märkliga drömmar.

Härom natten drömde jag mycket märkligt, jag gick egonom en förlossning som gick jätte bra!

jag stod upp och födde och hade inte speciellt ont alls. Det gick fin fint och jag kom ihåg hur jag tänkte i drömmen att, va det bara det här? alla andra säger att det gör så ont, men det var ju ingenting.

När vi fick se våran son så fick vi dock en smärre chock, det visade sig att han vägde 5 kg!!!!

Han såg ju ut som om han var ett redan, sen frågade min sambo läkaren om pojken hade down syndrom men ingen ville svara oss.

Det såg inte ut så men jag kom ihåg att jag blev så arg på barnmorskan som bara ignorerade frågan från min sambo.

Sen vaknade jag....

Är det någon av er som haft likande märkliga drömmar?!!

Idag mår jag rätt så bra tycker jag, solen hjälper ju en att tänka possetivt om livet igen. Jag längtar till tisdag då jag ska på akupunktur igen. Jag funderar på att börja yoga (inte likt mig alls, jag är mer en boxare tjej)

Men jag behöver bli lugn i kropp och själ känner jag!

Jag återkommer mer om detta.....

Torsdag!

Idag fyller min vovve 4 år, gud va tiden går!! Han är världens finaste schäfer(Tycker ju jag såklart)

Grattis Reuben på födelsedagen!

Idag vaknade jag med fruktansvärd huvudvärk, men efter en promenix känns det nu lite bättre.

Igår ikväll tog vi en tur till G kås! Fantastiskt =)

Jag vet inte vad det är med Ullared men det är ju himla trevligt att åka dit.

Hoppas ni har en bra vår dag!

Akupunktur

Min mamma tipsade mig om att akupunktur kanske kunde hjälpa oss, jag började läsa mycket om det på olika sidor på nätet. Innan har jag alltid tyckt att det var lite "hockus pockus" allt det här med alternativa medicineringar. (Det kanske hör hemma att berätta att jag jobbar på sjukhus). Men det gäller att pröva allt man kan innan nästa IVF tänkte jag och var på min första akupunktur behandling i tisdags. Jag blir så imponerad när proffsiga folk berättar och kan så mycket om kroppen och olika punkter på kroppen. Jag tyckte att det var jätte intressant att lyssna på vad hon hade att säga och det kan bli spännande att se om det kanske faktiskt kan hjälpa oss att bli gravida. Om inte annat så kanske man blir lite mindre stressad och kanske kan sova om nätterna. Då har det ialla fall hjälp mig lite! Är det någon av er där ute som har någon erfarenhet av akupunktur i samband med IVF?? och i så fall, vad tyckte ni om det? Jag ska till en början gå en gång i veckan och så får vi se om jag märker någon skillnad, jag tycker i alla fall att detta ska bli spännande att följa. Jag fick mitt minus för 6 dagar sedan nu och känner att jag kanske börjar se lite framåt igen. Men jag tycker att känslorna åker lite fram och tillbaka. Ena sekunden sörjer jag att inte embryorna fastnade och andra sekunden känner jag bara, nej nu kör vi, det går inte att älta hur länge som helst. Jag vet inte riktigt hur jag ska känna. Kan man sörja små embryon??

En ny blogg om Ivf världen

Hej!

Nu kommer ännu en blogg om Ivf och alla känslor och tankar som kretsar runt det. Jag har i några dagar läst många andra bloggar med par som är i samma situation eller liknanade som jag och min sambo är. Det är mycket tröstande och peppande tycker jag, därför bestämde jag mig för att starta en blogg jag också för att ventilera alla känslor och tankar som kommer med det här. Jag behöver stöttning och pepping från andra som vet exakt vad vi går igenom. Jag hoppas att jag kan hjälpa till och stötta er också.

Vi har gjort en ivf behandling som tyvärr inte blev något av. Det blev ett minus på stickan och en massa blod i trosan.

Nu försöker vi samla ihop alla trasiga delar av oss själva och försöka få tillbaka hoppet om att det kanske funkar nästa gång.

Just nu är hoppet långt borta, men långt inne känner jag ändå ett uns av hopp. Kanske kommer det tillbaka till oss igen?!

Detta är våran verklighet.